nar allting star stilla
moderna tankar om varandra,
och du liknar ingen annan
frammande land, frammande faglar
varmen kylan skratten vindarna
jag hittar inte langre orden
handerna under bordet ar flera hundra mil bort
trodde aldrig att fokus tanke vakenhet skulle glida ivag sa
jag upplever alltsa finns jag
och,
mitt i allt
sa finns du dar.
vare sig saknaden hjalper mig att existera
eller utplanas
knytnavar av langtan
rakt in under revbenen
slar sig in
som for att alltid fa stanna dar
och jag kan inte gora nagot annat
an att forlora mig i bilderna av dig
igen
igen
och,
igen.
lika jävla fint och ärligt som alltid.
jag kikar fortfarande in här då och då i hopp om ett nytt inlägg och ikväll hade jag tur. saknad gör för jävla ont. men ni klarar det. det vet jag.
fina agnes, du är fortfarande här! jag har efter joels uppmaning tagit tag i mig och ska försöka lägga upp en bild eller två lite oftare här. jag saknar ditt skrivande både på bloggar och under långa msn-kvällar, så se till att bli online snart så vi kan prata igenom de här två månaderna. väldigt snart.
det glädjer mig att du uppdaterar här igen. och vilka fantastiska bilder sen! jag är online på msn mest hela tiden. skriv bara skriv när du är där. så ser vi till att prata oss igenom de kalla nätterna i väntan på sommaren. så hoppas jag att våra vägar möts någonstans under sommaremånaderna.
